Min sambo och jag har på senare tid börjat att pratat om att skaffa barn. Tanken växte fram under en diskussion om den ekonomiska krisen som härjar över världen just nu. Arbetslösheten växer mer och mer samtidigt som konsumtionen bara ökar och ökar. I min situation då jag är ny utexaminerad beteendevetare och söker jobb för fullt, är största önskan just nu att få ett jobb. Att erbjudas en möjlighet att tillämpa min utbildning ute på arbetsmarknaden. Men samtidigt inser jag att detta inte kommer att vara möjligt den närmaste framtiden. Jag vill inte låta allt för pessimistisk nu men det är bara att inse fakta. Det kommer bara att ta lite längre tid än vad jag hade räknat med men drömjobbet kommer :)(Just nu är jag inte arbetslös utan har fortsatt att studera vidare tills jag hittar ett jobb. Till sommaren kommer jag att ta ut min andra fil. kand. Den här gången i sociologi).Ja, eftersom arbetsmarknaden ser ut som den gör tänkte jag och min sambo att det kanske är nu vi borde passa på att skaffar barn. När det ändå inte finns några jobb kan vi lika gärna få det gjort!. Jag menar, arbetsmarknaden måste ju bli bättre någon gång eller hur? och när krisen är över och man börjar märka av att 40-talisterna börjar försvinna från arbetsmarknaden så behöver jag inte tänka på att avbryta mitt jobb pga att vi vill skaffa barn. Istället får arbetsmarknaden en Maria och en Joakim som redan hunnit vara föräldrarlediga. Jätte bra tänkte vi, men nej då! När vi började sätta oss in i den ekonomiska bilden, ja det här med föräldrapenning och vad ett litet barn kostar kom vi fram till att vi inte har råd att skaffa barn!!Det skulle innebära för min del att om jag skulle vara mammaledig skulle jag få ut 180kr/dag vilket innebär att jag skulle få en månadsersättning av försäkringskassan på 4600 kr.Om jag tycker att studenter är fattiga som får klara sig på 7000-8000 kr i månaden, ja då innebär det att de som får leva på en månadsinkomst på 4600 kr i månaden är urfattiga. De fattigaste av de fattigast.Jag har en underbar dotter på snart 8 år sen ett tidigare förhållande så jag vet vad barn kostar och är medveten om att, är det någon gång i livet vi behöver mer pengar än någonsin så är det när har barn. Det är nämligen så att försäkringskassan baserar föräldrarpenningen på det man har tjänat de senaste tre åren. Vilket innebär för min del den tiden då jag har studerar! Vilket också gör att min föräldrarpenning grundar sig på mitt studiemedel. Vidare innebär det också att vi egentligen skulle tjäna på att Joakim var föräldrarledig hela tiden istället för mig eftersom han har ett jobb. Men också för att han för tre år sedan jobbade som utvecklare i Göteborg och tjänade bra med pengar.Om vi nu bestämmer oss för att vänta med att skaffa barn, måste vi även tänka på att inte vänta alldeles för länge avtvå anledningar. För det första tjänar min sambo mindre nu som Doktorand än vad han gjorde som utvecklare för tre år sedan! För det andra vill jag inte vara för gammal innan jag skaffar ett barn till dels för att jag vill att min dotter ska få glädjen av att få ett syskon också. Alltså får vi inte blicka framåt i tiden för mycket och inte heller får vi lämna dåtiden i fred.Det har alltså blivit en klassfråga att skaffa barn.Innebär detta att de rika i samhället inte bara får ta del av de olika bonus och pensionsavgångar som de olika företag erbjuder de? utan att det är även det samhällsklass som kommer att stå för den största produktionen av barn?. Alltså våra framtida medborgare? Näe!! vilken mardröm. Ser framför mig hur kapitalet, egoismen och girigheten går i arv och bara växer och växer.Vi pratade om det här med min syster och hennes sambo. De tyckte att vi skulle sluta att gnälla och börja skaffa barn istället. Jag kanske ska följa min systers råd i alla fall, vad tycker ni?Det är klart att vi inte ska gnälla men snälla vi vill ju bara erbjuda våra barn det bästa. Jag menar inte att vi ska köpa de senaste och dyraste sakerna till våra barn. Nej jag tycker att vi gynnar marknaden genom konsumtion alldeles för mycket men samtidigt vill jag heller inte behöva gå till Myrorna och handla allt till min bebis. Jag tycker heller inte att vi ska behöva flytta till ett billigare område där jag inte skulle vilja se mina barn växa upp i pga att vi inte har tillräcklig med pengar. Då väntar jag yttreliga några år innan en bebis får komma till världen.