Funderar om inte finanskrisen inte är dagens i-landsproblem. Vi beklagar oss över att det inte finns jobb, att vi har det ekonomiskt dåligt osv. Samtidigt som vi konsumerar mer och mer. Visst är det jätte jobbigt att vi inte har fler arbetstillfällen än vad vi har. Sverige är det EU- land som har störs ungdomsarbetslöshet. Jätte trista prognoser. Arbetslösheten och fildelningen är de två största frågor/problem som det diskuteras rätt flitigt om i media.

En av arbetslöshetens nackdelar är att människan mår allt sämre psykiskt. Vilket i sin tur medför stora kostnader för samhället. Men i dagens konsumtionssamhälle där vi hela tiden vill hålla oss uppdaterade med det senaste inom både teknologin och modebranschen har vi ändå råd att klaga över krisen. Jag menar, om vi stannar upp och funderar och ser oss omkring. Hur dåligt har vi det egentligen?.....

Vi har tak över huvudet, vi har färsk dricksvatten, vi har tillgång till skolor och utbildningar både till våra barn och för oss vuxna. Jag vågar även påstå att det visst finns jobb, kanske inte drömjobbet men det finns jobb iallafall. Tänk på hur u-länderna har det. Inget dricksvatten, inget tak över huvudet. Framför allt inga skolor och ingen tillgång till utbildning. Hm..........